Skagern
Labacka
Bosses notiser från nu och då

Sydöstra Värmland.
Kristinehamns kommun.
By i Rudskoga socken.
Halvö i sjön Skagern.


Ortsnamnsarkivet: Labacka; en by i Rudskoga socken, Visnums härad i Värmland. Första belägget är 1540 då namnet skrivs som nu, Labacka. Några andra ex. på skrivningar är 1542 Ladebacke, 1546 Låbacko, 1584 Laakabacka. Erland Rosell i Ortnamn i Värmland skriver att platsen kan ha varit en omlastningsplats för varor. Det kan innehålla verbet lada, som i svenska dialekter betyder upplägga i hög (om ved,säd m.m.), lasta. Backe anger läge i en sluttning.
Labackanäset
Labackanäset består av en moränrygg i nordsydlig riktning och ändmoräner i östvästlig riktning. Dessa ändmoräner, som bildar uddar och rev under vattenytan långt ut i sjön, kan liknas vid årsringar efter senaste istiden. Mellan ändmoränerna finns bördig mark resp fina sandstränder.
Undergrunden består av berg som lär ha en nordsydlig sprickzon. Jordbävningen 1986 skakade om oss rejält. Berg i dagen finns endast på några få ställen.

Bebyggelse
Labacka är ett välkänt namn på Värmlands museum. De första bosättningarna på näset skedde troligen för cirka 7000 år sedan. En av dessa, den i Karls vik, har undersökts noga. I en monter på museet kan flintaavslag mm beskådas.
I sjön på östra sidan och vid Rävlyåsen i Gisselbacka finns slagg som tyder på tidig järnhantering.
Labacka by är en typisk radby med ladugårdar på en sida och bostadshusen på den andra sidan av vägen.
På Labackanäset råder nu byggnadsförbud och förhoppningsvis kommer de 15-tal sommarstugorna, som finns utspridda på näset, att förbli ostörda av nya grannar. Det är mest kalhyggen med moderna maskiner som hotar fornfynden, den fridfulla tillvaron och strövområdet ute på näset.
Skagern
är till ytan Sveriges 18:e största sjö och ligger i Götaland, Svealand, Värmland, Närke och Västergötland. Gränserna möts mitt i sjön. Det största tillflödet ligger i norra delen av sjön. Vattnet kommer från Bergslagen och sjöarna söder om Filipstad, via Karlskoga, sjön Möckeln och Letälven. Utloppet sker via Lillskagern och Gullspångsälven ut i Vänern.
Vattenytan regleras från kraftverket i Gullspång och varierar normalt någon halvmeter i höjd under sommaren.
Skagern är djup. (Ekolodet har visat 78 meter vilket torde motsvara 74 meter vid mätning från is.)
Den stora vattenmängden har tidigare utnyttjats för långtidsprognoser. Vädertjänsten(SMHI) mätte temperaturen på olika djup i Vänern, Skagern och Vättern och kunde tydligen med hjälp av språngskiktets läge spå väder. Vattentemperaturen hos oss kan variera 5-6 grader från dag till dag. Vid frånlandsvind är sjön mycket kall att bada i, men det går bra att tvätta sig med stövlarna på.
Båtar
Det lastfartyg som en gång i tiden fraktade timmer mm ligger nu på land i Delebäck och har byggts om till sommarstuga. I övrigt ser man endast små båtar för rekreation och fiske. Runt sjön finns ett tjugotal segeljollar och några segelbrädor, men de används sällan. En något större segelbåt brukar seglas av tyska ungdomar i halv vind från Skagersbrunn och utmed östra stranden.
Några gånger per år kommer en skock med 6-8 kanoter paddlande över sjön.
Fiske
Öster om Labacka har Alf och Karl Niklasson samt jag, Bo Carneheim, fiskat med nät. Jag vid något tillfälle under de senaste fyrtio åren, på grundare vatten, påträffat abborre, braxen, björknan, faren, gädda, gös, mört, nors(slom), sarv, sik, stäm och ål samt en lax och en simpa samt, på djupare vatten, en mängd lake. I Skagern finns även laxöring, benlöja (stävling), nejonöga, siklöja och sutare.
Nätfiske här har nu varit dött i ett par årtionden och grannviken som förr bubblade av lekande gäddor på våren är nu lugn. Rekordet 44 grova abborrar i ett 27-metersnät härrör sig från 1960-talet. Fisket i sjön börjar dock återhämta sig. I år har vår grannpojke Viktor försett oss med några gäddor och flera aborrar.
På 1960-talet fiskade Arvid Lind ofta med långrev och fick mycket ål och abborre.
Fågel
Jag gläds mest åt hägern som gärna vilar på stranden nedanför vårt fönster. Det är fåglar med vacker profil. Lommarna som i alla år häckat i grannviken har inte synts där i år, men väl kommit på besök. Däremot tycks ett tranpar ha bosatt sig i en annan vik. Skarven (ålkråkan) såg vi här första gången 1997, en ensam individ som gärna sitter på en stor sten här i närheten. Förra året satt hägern och skarven en stund tillsammans på samma sten.
Måskolonins häckning ute på revet misslyckades även i år. Troligen pga mycket sly, kanske högt vatten eller att minken smitit förbi fällan. I övrigt har jag dålig koll på häckningsplatser numera. Tidigare fanns såväl häger som fiskgjuse på Fale Bureholme som nu är fågelskyddsområde med landstigningsförbud.
Följande fåglar har vi observerat på Labackanäset:
Fiskgjuse, fiskmås, fisktärna, gråhäger, gråtrut, gräsand, kanadagås, knipa, knölsvan, skarv, skäggdopping, skrattmås, storlom, storskrak, trana.
Bivråk, björktrast, blåmes, bofink, buskskvätta, enkelbäckasin, domherre, drillsnäppa, duvhök, entita, fasan, grönfink, gröngöling, gulsparv, gärdsmyg, gök, göktyta, hackspetten lilla och stora, hämpling, kaja, kattuggla, koltrast, kråka, ladusvala, lärka, lövsångare, morkulla, nötskrika, nötväcka, ormvråk, ortolansparv, orre, rödhake, rödstjärt, skata, skogsduva, snöskata, lilla spillkråkan, stare, stenskvätta, storspov, sädesärla, talgoxe, taltrast, tjäderringduva, tofsmes, tofsvipa, tornsvala, trädgårdssångare, trädkrypare, trädlärka, törnskata.
Andra djur
Någon gång förirrar sig en älg ut på näset, medan rådjur, grävling, hare och ekorre bor här permanent. Nu har även räven återkommit efter skabbåren. Vi har skymtat ett smidigt djur som kan vara mård men kanske bara är mink. Min 4:ekusin, den skarpögde normalt sanningstalande sheriffen från Kansas, såg minkar samt en bisonråtta nere vid stranden sommaren 1992. Jag ser dock mest några grodor och paddor samt snokens klart lysande gula fläckar nere vid strandkanten.
Insekter har vi gått om - och därmed också småfåglar och fladdermöss. I år har de hunnit äta upp de flesta. Mygginvasionen har uteblivit. (Förra årets höga vattenstånd och regn gav en invasion av mygg. Det gick helt enkelt inte att vara utomhus. Ett normalt dassbesök slukade 200 mygg. Rekordet var 302 mygg som sögs in i hobbyredskapet Vampyr 5100, dammsugaren.)
På andra sidan sjön finns en vargflock som åtminstone uppskattas av ägaren till vandrarhemmet i Sandbäcken. Beläggningen har ökat rejält. Möjligen håller en flock på att bildas även på västra sidan av Skagern. Hösten 2001 sågs två vargar av flera personer på gärdena mellan Skottlanda och Grensgård.
Växter
På Labackanäset finns de flesta trädslagen med gran och tall på höjder och åsar samt alla slags lövträd på igenvuxna åkrar och betesmarker. Träden växer här förhållandevis snabbt och ger således sämre virke. Utmed vår infart finns flera storvuxna enar och på tomten är träden mycket höga.
Floran på Labackanäset liknar kanske mer Västergötlands än Värmlands och innehåller rariteter som ängsnejlika, slåttergubbe, tallört, vit blåklocka och en liten unik flerfärgad förgetmigej. Till början