Fiskgjuse

Tabell / ordningar / bilder Saxat ur Bonniers Fågelguiden Fiskgjuse Pandion haliaetus L 52-60 cm, VS 152-167 cm. Sommargäst (mars-) apr-sept; övervintrar i Afrika. Svenska stammen ca 2000 par. Häckar vid klara insjöar eIIer längs kuster mot bräckt vatten, i Medelhavet även salt. Föda fisk som fångas efter brant dykning. Bo aIIra överst i gammal fura. FÄLTKÄNNETECKEN Medelstor, långvingad, undertill ljus rovfågel med typisk silhnett, vingarna smala med lång hand, spetsarna har bara fyra "fingrar", vidare tvärskuren kort stjärt. Vingarna hålls vinklade i glit:/flykt med framförda knogar, i frontsilhuett är vingarna mjukt kupade och kan på håll föra tanken tiII havstrut. Ryttlar (tunga vingslag) över vatten och dyker brant i efter fisk. Ovansida gråbrun, undersida vit, vingundersidan med svart mönster. - Adult. Ovan enhetligt gråbrun utan vita fjäderspetsar. Hjässa vit. Undertill är större täckarna helsvarta och armpennorna mörka med diffus tvärbandning. Iris gul. Hane har i genomsnitt svagare brunt brösthand än hona - Juvenil: Ovansidan "vitfjällig". Hjässa vit med mörka streck. Undertill är såväl större täckarna som armpennorna vita med mörka tvärband. Iris orange. LÄTEN Under flyktspelet (berg- och dalbaneflykt högt upp med hängande ben) hörs ett klagande, rätt pipigt visslande "y-ilp y-ilp y-ilp..". Varnar, ofta i flykten, med ett litet orent, skarpt "kju-kju-kju-...". Lockläte kort, ljudlig, explosiv vissling, "pjypp!". Början