Storlom
Till hemsidan brasvar.se Tabell / ordningar / bilder /
Storlom Saxat ur Bonniers Fågelguiden

Storlom
Gavia arclica
L 63-75 cm (därtill rötter ca 10), VS 100-122 (sällsynt 127) cm.
Häckar i klara, fiskrika sjöar. Boet ofta på låg, minimal ö. Övervintrar från s Östersjön till Atlanten, Medelhavet och Svarta havet.
FÄLTKÄNNETECKEN Drygt gräsandsstor (men tydligt mer långsträckt), något större än smålom. Dolkformad näbb med svagt konvex näbbrygg, klenare än svartnäbbade islommens; hålls närmast horisontell (smålommens mer uppåtriktad). Panna ofta brant, nackprofil mjukt rundad. Hals tjock, omärklig övergång till huvudet Halsen buktar oftast ut i "putande" bröst i vattenlinjen (smålommen mer "plattbröstad"). Flyktkaraktärer: något grövre hals än hos smålom, hålls rakt framsträckt (ger ringa "kutryggighet"), liksom näbben; fötterna sticker väl ut, så att vingarna förefaller sitta närmare mitten än hos smålom; i genomsnitt något grundare och lugnare vingslag än smålommen (men avhängigt vindrörhållanden och även individuell storlek; småvuxna är mer smålomslika, storvuxna mer islomslika)- Adult sommar- Sammetslent ljusgrå hjässa/nacke och kolsvart haka/strupe/framhals - Kroppsovansidan har stora fält av vita fläckar- Adult vinter. Minst halva halssidan mörk i profil, synligt även i flykten, och gränsen mellan grå bakhals och vit framhals ofta accentuerad av mörk kant. Vanligen inget vitt runt ögat (men märk att vissa juv smålom saknar nästan allt vitt). Simmande fågel visar ofta stor vit fläck aktertill i vattenlinjen. Kroppsovansidan jämnmörk - Näbb (ljust)grå med svart spets. - Juvenil. Lik adult vinter utom att kroppsovansidan har ljusgrå fjäderkanter som bildar fjällmönster, samt att näbbspetsen är mindre svart - 1:a sommar - Ofullständigt utfärgad.
LÄTEN Hårdaskorrande "knarr-knårr" och utdragna trutgalande "aaah-å" hörs från reviret, ofta nattetid. Sången är stark och "ödsligt" vacker, ett rytmiskt visslande "klååi-kå-klååi-kå-klååi-kå-klåi", där varje "klååi" är ett starkt stigande glissando. I dykögonblicket stundom ett häftigt, avklippt "kåitt!"(som om fågeln får en kallsup)- I flykten vanligen tyst (blott sällan hörs dämpade "karr-arr-arr" o likn - på närhåll)- Om vintern tyst.

Början