Strandskata
Till hemsidan brasvar.se Tabell / ordningar / bilder /
Strandskata Saxat ur Bonniers Fågelguiden

Strandskata
Haematopu.l. ostralegus
L 39-44 cm (inkl. näbb 6½-9), VS 72-83 cm.
Häckar längs flacka havsstränder och vid större insjöars stränder samt på intilliggande ängsmarker och åkrar. Ses ofta söka föda på åkrar (normalt inte mer än 2 mil från öppet vatten men lokalt avsevärt längre) och i v Europa ebbstränder, vid reningsverk od Sommargäst i Sverige (mest mars-sept) övervintrar i v Europa (några i sv Sverige). Föda musslor, kräftdjur och på åkrar daggmask, insekter. Från sidorna tillplattade näbben med tvär spets speciellt anpassad för att öppna musslor. Boet en enkel bale på marken, hellre bland småsten och snäckskal på sand eller berg än på ren ängsmark.
FÄLTKÄNNETECKEN Stor, kompakt byggd och "bredbröstad". Iögonfallande kombination av lång, rak, orangeröd näbb och svartvit dräkt. Brett vitt vingband lyser i flykten. Flykten rak med snabba vingslag, kan påminna något om en ands. - Adult sommar: Orbitalring orangeröd, öga mörkrött. Hane har i genomsnitt kortare, tjockare näbb än hona; ibland har även hane bjärtare röd näbbrot, men könsbestämning av enstaka fåglar normalt inte möjlig. Ben skära. - Adult vinter: Som adult sommar men med tydligt vitt hakband. - Juvenil: Matt brunsvart ovan, inte svart; ordentlig svart fläck på näbbspetsen, näbben i övrigt ljusorange; ben gråaktiga. - 1-årig: Skils från adult på smalare svart stjärtband; tydligt mörkspetsad näbb; bruntonad ovansida; gråskära ben; vitt hakband vanligen bibehållet i l:a sommardräkt; vingpennorna (bibehållna juvenila) slitna, brunaktiga på våren; orbitalringen matt gulorange och öga brunrött. En del adulta kan ha spår av mörk näbbspets, varfor 1-åriga bara kan bestämmas säkert om man kontrollerar alla karaktärer.
LÄTEN Talför. Vanligaste flyktlätet (hörs också från stående) är ett typiskt, gällt, ljudligt "biik"'eller "k'biik!" När fåglar möts på marken (t.ex. ett par eller liten tät grupp av fåglar, med öppna, nedåtpekande näbbar) har de läten av liknande gäll ton. Vanliga ramsor, som ofta går i varandra, är accelererande "kip kip kjp-kip-kjp-... "som slår över i snabba "kliklikljkli...", samt en karakteristiskt bubblande drill, "prrrrrrrr..". Flyktspelet (av hane eller paret i vid båge meddjupa vingslag i slow motion) innehåller även långsammare "plii-ah plii-ah plii-ah..." i takt med vingslagen.

Början