Start - Översikt - kartor profiler - detaljer - jämförelse Detaljer På 60-talet var jag framför allt intresserad att hitta fisk. När jag efter jordbävningen 1986 fick reda på att Labacka ligger över en sprickzon blev jag mer intresserad av geologin. Mina första lodningar skedde från isen 1964 och omfattade ett område 1x2 km utanför Labackahalvön. Avståndet mellan hålen var 50 meter. (Träningsvärken var kännbar efter drygt 800 handborrade hål. Det går lättare med motor och ekolod.) Nu har jag ekolodat hela Skagern med undantag av Lillskagern (innanför Varsundet). Undersökningslinjerna ligger för närvarande tätare i den norra än i den södra delen av sjön. Navigering har skett med GPS, riktpunkter på land samt år 1995 även tidtagning. Utrustning Båten, en trissjolle med 8 hk snurra, körs med 1-3 knop vid lodningarna. För navigering har använts Garmin GPS för 8 sateliter, en marinkompass samt 1995 armbandsur. För lodning används ekolod typ Hummingbird Wide Eye med givare på akterspegeln. För databehandling används papper och penna samt datorprogram Excel och CorelDraw. Navigering Idag blir ytnavigering med enbart GPS och kompass relativt nogrann. Precisionen blir ca 30 meter men tanke på reaktions- och styrförmåga. Svajet med min GPS-utrustning är idag ca 20 meter. Innan sateliternas störningssändare togs bort år 2000 kunde svajet vara 100-200 meter. För att kompensera dessa störningar lodade vi endast vid bleke, höll ett konstant varvtal på motorn, klockade såväl djup som GPS-värden och försökte invänta något slags medelvärde på GPSen vid start och slutpunkterna. Precisionen torde ha legat runt 40-50 meter i sidled och 30-40 meter längs mätningslinjerna. Djupmätning Djupet registreras enligt ekolodets siffervärde. Detta siffervärde är cirka 1-2 m högre än det verkliga djupet. Precisionen varierar troligen med fart och vattentemperatur. Kontroll 1: Jag körde runt, ca 3 knop, över sjöns djupaste delar och ekolodets siffra pendlade mellan 72 och 75 meter. Jag stannade över ett parti som relativt konstant visade 74 meter, mätte 72 meter med lina och konstaterade att ekolodet visade 73 meter efter en stund. Kontroll 2: På ett sort "fält" visade ekolodet konstant 36 meter såväl under fart som under mätningen. Lindjupet uppmättes till 34,7 meter. Kontroll 3: På ett stort "fält" visade ekolodet 5 meter. Djupet var 4,2 meter. Under mätningarna har ytan varierat en halvmeter, som högst +69,35 och lägst +68,85. Således: Kartans kurvor motsvarar 10, 20 osv meter enligt mitt ekolod, vilket i verkligheten betyder 9, 19 osv meter djupt med en precision av cirka en dryg halvmeter. Databearbetning Värden registreras på papper och överförs senare till och bearbetas i dator. Datahantering sker i Excel, medan kurvritning och gif-export i CorelDraw. I detalj sker följande a. Vid körning utmed undersökningslinjer registreras på papper - position vid varje djupförändring - sidoförskjutning när sådan överstiger 20 m - fisk och djup - åsar eller grund b. Vid kurvsökning, tex 10 m, registreras på papper - position vid ändring från 9 till 10 m resp från 10 till 9 m c. I Excel. Grunddata analyseras och kompletteras till - realistiska värden på varje höjdmeter i mätlinje - uppmätt värde på strand där Gröna Kartan skiljer d. I Excel. Grunddata omvandlas till kurvdata där - djup behålls vid ökande djup - djup ökas med en meter vid minskande djup - värden tas bort där djupet pendlar. Endast ett värde behålls, normalt det som påträffas först vid ökande djup. "Diken" smalare än 10-20 m i slänt nochaleras - toppar och dalbottnar markeras e. I Excel. Kurvdata skapas - för strandlinjen från mätpunkter, Gröna kartan mfl. - genom interpolering i 500-meterslinjer som ej lodats f. I Excel. Aktuell kurvdata selekteras, analyseras, separeras, numreras och sorteras g. I CorelDraw. Kurvorna ritas i koordinatsystemet. Varje kurvdata blir en punkt och kurvan utjämnas manuellt. h. I Corel Draw. Bilden kan skrivas ut på papper eller exporteras till bitmap i gif-format för internet.

#