Släkten /
Släktingen Allen /
SM-guld mm /
Flygaren
SM-guld mmAllen Widman .... dyker upp i idrottsvärlden.
 Allen var född och bodde hela sitt liv på Stockholms Söder. Familjen hade sommarhus nära dansbanan i nuvarande Västberga. Detta sagt som förord till följande artikel. Ur Idrottsbladet oktober 1947, "Genom kikaren" av signaturen Sven: Två små hål som sparar ved. En orginell löpare... Civilflygaren Allen Widman från övre Norrland har kommit på ide'n att reformera våra kakelugnar, så att man spara 50 till 70 procent av veden. De resultaten har hr Widman själv uppmätt i den egna villan, där han i flera års tid provat ut sitt system som bygger på en nykonstruktion av luckorna. Nu söker han intressera Stockholm stad för luckorna, ty staden har 10.000 lägenheter, som uppvärmes med kakelugnar.. På onsdagen ägde den den första proveldningen rum i stadens hus Plogvägen 20. Luckorna på på den vanliga kakelugnsluckan har ersatts med två små hål, som endast mäta 6 millimeter i diameter. Blott genom dem insläppes luft i kakelugnen. Från de små hålen går luften genom en plåtkammare på baksidan av luckan. I denna plåtkammare råder samma temperatur som i brasan, och så får man alltså en förvärmning av förbränningsluften på 200 till 300 grader. Med vanliga luckor brinner en kakelugnsbrasa ner på en timme, med de nya luckorna tar det sju. Brasan kräver varken tillsyn eller passning. Luckornas konstruktion utesluter nämligen att gnistor eller bränder skulle kunna falla ner på golvet, och spjället behöver ingen röra. Det var länge sedan man hörde något från den orginelle Widman -- och inte hade man tänkt sig, att han skulle göra sig påmint i sammanhang med kakelugnsluckor. Men av honom kan man vänta sig vad som helst. Sista gången jag såg Widman var en natt i Paris 1938 i samband med EM i fri idrott. Han låg där nere och studerade språk. Ty han var språklärare till proffessionen. Det lär han vara än i dag, då det passar och han inte har något annat för sig. 
Widman var med i Hellas ungdomsavdelning men gjorde inte mycket väsen av sig. 1932 började han löpa på
allvar och debuterade på ca 4.08 i sitt första 1.500-meterslopp. På högsommaren for han till Åre och på
lördagen före SM på 4x1500 meter satte han "svenskt rekord" i löpning Åreskutan upp och ned. Tiden minns jag inte.
Så for han direkt till Södertälje där, där SM gick, kom fram med en imflammerad tå efter loppet på Skutan
och måste skära upp ena spikskon för att få rum för tån, som efter loppet måste opereras.
Han sprang f.ö. på andra sträckan, fick pinnen först men avskydde redan då att leda och lyckades maska så,
att han efter 100 meter låg sjua, varpå han samlade sig till en vrålspurt och växlade först. Han hade den på
den tiden ovanliga men nu moderna ide'n att gå första halvan av loppet löst och den andra halvan hårt.
Hellas vann f.ö. loppet och satte svenskt rekord på 16.24.4.Påföljande vår, tror jag det var, fick Widman socker och blev av läkare ordinerad fullständig vila, om han skulle överleva. Men Allen hade sina egna ide'er om hälsan liksom om om allt annat. Han sov på dagarna och arbetade på nätterna. Efter nattens jobb gick han upp till Östermalms idrottsplats och körde ursinnigt hårt i terräng och på vägarna någon timme -- han ansåg nämligen att hård motion var bättre än vila , och han bota sockersjukan. Och han blev fullt frisk, blev stöttepelare i de segrande lagen i Stadsloppet och Dagbladet etc. men försvann från Stockholm och idrotten till Paris och sina studier. Redan omkring 1935 köpte han en flygmaskin och flög lite då och då. Maskinen tycks finnas kvar -- ide'erna likaså --- Slut citat Källa Idrottsbladet, (stora fotot hos Lillemor Mårtensson) |
