Låt oss göra en nutida resa från Bennicks Halland vid västkusten, med löjtnant Tranberg genom Viskadalen till prästernas och böndernas Västergötland och landa med Anders Hall i Jönköpingstrakten.
Bennichs Halland Det var Noa som döptes i Tölö kyrka år 2000. Hans bror Jakob har vaga begrepp om tidens gång och kan inte ana att hans namne Jacob Bennich döptes i samma dopfunt år 1654. Jakob den äldre växte upp på gården Goskulla i Tölö och blev så småningom borgmästare i Kungsbacka. Dopfunten, kullarna och vattendragen är det enda som finns kvar från den tiden. Söderån nedanför kyrkan var en viktig transportled mot Kungsbacka, där ett litet vattenfall hindrade större fartyg att passera. Det var främst trävaror som fraktdes på ån. 1739: ".. ansöka om tilstånd at ut med norra åhn mellan Borgaren Pehr Pehrsson Bennicks hus och Tingstället fullborda en påbörjad grop eller liten hamn, at för deras 6 pråmar .." (P P B ägde alltså en fastighet vid Kungsbackaån). Den gamla kyrkan i Kungsbacka markeras idag med röda gatstenar på torget. För att förnimma lite av den gamla tiden är Hanhals medeltida kyrka ett intressant mål söderut.
Häradsdomaren Hartwig Bennich och hans hustru och dotter Anna (Jakobs syster) sammanknippas med Intaga i Hanhals, Torkelstorp och Äskatorp i Fjärås (tidvis i Hanhals församling). Intaga är en juridisk term rörande odling av obrukad mark. Torkelstorp består idag av flera gårdar och villor. Den gamla byn låg strax öster om tunneln under nya E6:an. Äskatorp är idag en gård på slättlandet nedanför en lägre skogsklädd kulle. Kanske låg den gamla gården där. Från Fjärås kyrka ser man Äskatorp och Torkilstorp nere vid havet. Missa inte Fjärås Bräcka med Naturum och de stående bautastenarna nedanför åsen. Vägen mot Horred via Idala är kullig och vacker. Den passerar bla Högsjö folkhögskola.
Öster ut Systrarna Maria och Clara Bennich från Kungsbacka förde släkten vidare mot öster. Deras morbror kyrkoherden Johan Gustav Bennich i Örby hade nog ett finger med i spelet. När Marias man Peter Tranberg återvände från Pommerska kriget 1758-1761 bosatte sig paret och även Clara på Nödinge storegård i Hajom. Clara hade tidigare bott i Seglora, Örby och Istorp. Peter, Maria och Clara flyttade några år senare till Lida i Horred. Nästa anhalt för Peter och Maria blev Böne Nolgården norr om Ulricehamn, där Johan köpte Storgården. Därefter följde Kimmarebo nära Holmö. Båda tillbringade sina sista dagar på gården Hägnen norr om Gällstad. Clara överlevde tre män. I det sista äktenskapet, togs lysning ut i Berghem och bröllop stod i Istorp, han från Freabygd och hon från Stjärnhult. Clara avled på Lilla Boarp inte långt från Marias Hägnen. Vi besöker platserna i en annan ordningsföljd. - 1800-talsgården Lida är vacker och K-märkt. Den bebos av ett antal katter, medan damen som äger stället bor på äldreboendet i Horred. - En del av den gamla vägen till Istorps kyrka finns kvar. Kyrkan som Clara gifte sig i är ersatt med en typisk vit lantortskyrka, vackert belägen på en kulle. - Berghem kyrka ligger högt och en tavla berättar om striderna med danskarna. - Örby kyrka från 1739 och prästgården från 1784 är vitkalkade och kringelmärkta. - Vi gör en avstickare till KG Junhall i Kinna. - Nödinge storegård i Hajom är idag från 1900-talet och används för köttproduktion. Intill gården fanns ett litet vattenfall som förmodligen utnyttjades som kraftkälla. - Stjärnhult är en typisk 1900-talsgård med små åkrar i skogen. Där den gamla gården låg finns idag en lekstuga. - Seglora prästgård från 1797 vårdas av hembygdsföreningen. Clara bodde i den gamla som låg närmare kyrkan. Den kurviga vägen från Hyssna passerar naturskyddsområdet Liagärdesberget som var ett omtalat bakhåll mot danskarna. Norr om Ulricehamn: - Böne ligger i ett tämligen kuperat odlingslandskap. Där blir vi osäkra på gårdarnas placering. Söder om Strängsereds kyrka: - Holmö ligger högt i en skogsbygd med få åkerlappar. Stengärdsgårdarna är breda och långa. En jordkällare/fähus påminner om gamla tider. Man kan ana den gamla vägen mot Kimmarbo. - Kimmarbo ligger på samma bergsrygg och den gamla byn låg nära krönet. Numera har några hus köpts av danskar som åker skidor på naturreservatet Komosse och i slalombacken Isaberg.
Släktgårdar på Getaryggen Catarina-Lisa Tranberg gift med Sven Bredin drev jordbruket på gården Hägnen. Där slutade hennes föräldrar Peter Tranberg och Maria Bennich sina dagar. På vår jakt efter Claras sista bostad hittar vi andra Bennickssläktingar, Rolf och Norbert Sjölin i Boarp strax norr om Gällstads köpcentrum. De påpekar att Clara bodde i Lilla Boarp någon mil norrut. Norbert agerar gärna knalle och Rolf håller föredrag om bygden. - Lilla Boarp ligger i kuperad terräng och innehåller idag ett åkeri. - Tormestorp ligger vid en damm utmed vägen. Idag sågverk. - Påbo övragård har flera hus. Idag en liten fjäderfäfarm i ett av dem. - Hägnen ligger på en kulle. Idag jordbruk med köttproduktion. - Bredared. Bredins släktgård. Idag sommarbostad med karpdamm. Ägaren är född på gården. - Röshult. Numera ett litet samhälle med jordgubbsodlingar.
Makten och kyrkan Torpa Stenhus är sevärt. En visning av herresätet skapar känsla för 15-1600-talen; Och tanken kan väl även gå till riksdagsmannen och kyrkoherden i Dalstorp Gudmundis Jacobi Lyselius. - En klok, driftig och förmögen man, men också i konflikt med andra, bl.a. familjen Stenbock på Torpa, som han beskyllde för att ha avhändat kyrkans mark. Lyselius dömdes vid tinget i Svenljunga till offentlig avbön och att bestraffas av domkapitlet. Lyselius härstammar från Ljushult, där fadern var kyrkoherde och farfar länsman. Kyrkan i Ljushult ligger lite ensligt och är av senare datum. Ingen länsmansgård siktas. På väg mot Dalstorp passerar vi Hulareds kyrka byggd 1918. Den gamla kyrkan lät prosten Johan Tranberg renovera. (Johan var Peters far och Maria Bennichs svärfar.)
Kyrkor runt Dalstorp / Tranemo I Daltorps kyrkoherdelängd finns - Jacob Solingius  1655-1671 - Gudmund Lyselius 1672-1697 - Johan Tranberg   1699-1727 - Simon Lysell     1728-1733 Jacob var far till Gudmund. Johan Tranberg var gift med Gudmunds dotter Kristina Lysell. Simon var son till Gudmund och således bror till Kristina. Vi letar förgäves efter något känt namn på gravstenarna. Jacob Solingius lät bygga ny kyrka i Ölsremma 1663. Johan Tranberg blev kontraktsprost i Kind 1722. Under hans tid genomgick samtliga kyrkor i Dalstorp, Hulared, Ölsremma, Ljungsarp och Nittorp genomgripande renoveringar. Kristina Lysell ägde gården Sonarp när hon avled 1759. Johan Tranberg var född i Tranberga i Torpa församling söder om Tranås. En plats vi besöker sist på vår resa eftersom den ligger så långt bort. Närmast besöker vi Sonarp samt Johan Tranbergs kyrkor. Ölsremma från 1663 är den äldst bevarade av dessa kyrkor. Ljungarps kyrka är tillbyggd 1863, men har delar kvar från medeltiden. Ligger vackert vid en liten sjö. Nittorps nya kyrka är byggd 1847, men storklockan är från 1523. I Nittorp dog Jacob Solingius hustru Carin Simonsdotter. Till höger om kyrkan går en grusväg som efter cirka 1½ km passerar platsen där Anders i Hornhult föddes omkring 1510. Han var far till soldaten/bonden Eric Andersson i Hornhult och farfar till länsman Gudmund Ericsson i Ljushult och farfarsfar till kyrkoherden Jacob Solingius. Nu åker vi till Tranemo där Gudmund Lyselius hustru Margareta Kollonia är född. Tranemo prästgård från 1930 och den åttakantiga centralkyrkan från 1882 är arkitektoniska mästerverk, men ger inte mycket släktkänsla. Det får vi i vapenhuset där kyrkoherdelängden visar: - Eric Olai 1583-1627 - Bengt Eric Tranander 1627-1650       Krossad af ett träd - Eric Tranander 1650-1661 - Nicolaus Kollinius 1662-1687 Bengt var son till Eric Eric var son till Bengt Nicolaus var gift med Bengts dotter Christina och deras dotter var Margareta Kollina i Dalstorp. Enligt sockenboken i Mossebo blev Eric Olai år 1583 kyrkoherde där och bodde i huset som blev Mossebo Stom som nu vårdas ömt av hembygdsföreningen. Där finns sommartid café, blomsterträdgård och några äldre byggnader att beskåda och 1700-talskyrkan är mycket sevärd. Enligt vår guide kommer predikstolen från den gamla kyrkan. Vid vårt höstbesök byggde man en ånganläggning för flera millioner kronor som skall skydda de värdefulla målningarna mot brand.
På vår färd norrut besöker vi Grimsås by där Eric Olai föddes och platsen där en av tre gamla små kyrkor i Mossebo låg. Därefter söker vi gården Kullen där Nicolaus Kollinius föddes år 1662. Vi åker till Stengårdshults kyrka, där byggnad och klocktorn strävar ännu högre upp än bergstoppen de står på. Vid busshållplatsen hittar vi en karta som visar var Kullen låg. Men där finns just en skogbeväxt kulle inte långt från Radaholms kvarn. Enligt en skylt var kvarnen i drift år 1626-1966. Vilket yrke hade Nikolaus far?
1800-talsgårdarna Lilla Humlered i Strängsered är ett vackert exempel på 1800-talets byggnadsstil. Gården brukades av generationen efter Holmö. Huvudbyggnaden med sina flyglar ligger i ett lummigt skogsbryn med böljande fält framför. Vägen dit är kanske sönderkörd av traktorer. Gården är nu sommarbostad och marken utarrenderad, liksom på många andra ställen. Det fordras cirka tio gårdars areal för att driva ett lönsamt jordbruk idag, berättar arrendatorn (år 2007). Nästa anhalt blir Prostatallen nära vägen mot Bottnaryd som säkert Anders Hall och hans föräldrar stannat vid. Det är först på nära håll man upptäcker hur grovt det 400-åriga trädet är. Anders föräldrar begravdes i Bottnaryd och vi stannar en stund vid den vackert belägna kyrkan. Där blir vi varse kyrkogårdsförvaltningens invändningar mot texten i asklunden "Människans dagar är som gräset ...". Vi letar förgäves efter Kvarnängen i Beth där Anders föräldrar bodde sista tiden. Men det torde ha legat nära vattenfallet. Ruds hyttegård, där Anders är född, har nu en mängd hus, varav det vita mindre huset är 1800-talsgården. Även Viken har byggts ut men byggnaderna har lämnats som de stod på 1950-talet. Den lilla gården Dammen ligger mycket vackert vid en mindre insjö. På väg norrut tittar vi in i min favoritkyrka, den i Habo.
Soldattorpet Soldattorpet i Stora Hallebo finns inte kvar. Endast en skylt med torpinventering minner om platsen. Däremot finns soldattorpet Vättnet i Stora Slätthult kvar, där Anders första hustru Maria Lejon växte upp.
Strax söder om Vättnet ligger Nybygget, dit Maria Lejons föräldrar flyttade efter soldattiden. Maria Lejons rötter finns i norra Habo. Vi letar förgäves efter torpet Pyttås i Elkhult, men besöker Gustav Adolfs kyrka och Kvarnekulla där Marias farfar var bonde. Kvarnekulla ligger mycket nära väg 195 norr om Habo samhälle. Där finns ett vattenfall, en gammal stenbro och en öde industribyggnad, kanske en kvarn. Anders familj bodde efter soldattiden några år på lantgården Algutseryd i Bankeryd innan de flyttade till Jönköping. Där bodde de på flera adresser. Anders sista var Gröna Dal som låg på Änkhusgatan 11. Huset är rivet. Men på andra sidan gatan finns miljön kvar. Vi besöker Värendsberget där Anders deltog i spelmanstävlan samt tändsticksfabrikens museum.
Utsikten Från Utsikten, ja platsen heter faktiskt så, i Huskvarna tittar vi ut över Jönköping. En vacker trakt där många av Anders ättlingar har levt sina liv och lever än idag. Andra har flyttat en liten bit åt något håll, men ovanligt nog har ingen emmigrerat till USA. Vi skulle kunna sluta vår resa här. Men på väg till bekanta i Tranås gör vi en avstickare till Tranberga säteri. Där visar ägaren en karta över fyra gårdar och vi får gissa i vilken av dessa Johan Tranberg föddes år 1665.

Sidan reviderad 2007-10-20 av Bo Carneheim.