Till startsida brasvar.se     Startsida   Mera   Personer   Namn   Orter   Björs   Dokument   Foto   Kartor  

Startsida


 
bild/nordstrom_1time_hfl.jpg
När Nils Olsson blir mjölnare 1863 tillkommer namnet Nordström.

Johanna Andersdotter Nils Olsson Nordström

Nils och Johanna i Sverige

Missa inte de små länkfigurerna Tavla 1  ofta antavla och Tavla 2  ofta stamtavla som pekar på släktens antavla.
En separat bild med Johannas anor ger överblick.
Bo Carneheim har hjälpt familjen Nicklasson med teknik och forskning.

 
 
Persons i Labacka. X=year and average age, Y=persons. Yelow=older and not working. Green=children <16. Red=working women. Blue=working men. Orange=season workers 2000.
Vi kan endast spekulera om vad som drev en del av släkten till Amerika - ekonomi, trend, äventyrslystnad eller familjeskäl.

Befolkningsexplosionen var den största orsaken till emigration under 1800-talets senare hälft. Åkermarken i Labacka kunde försörja 40-50 personer när jorden brukades med hjälp av häst. Freden 1809 ökade välståndet och Labackas befolkning ökade till 80 personer. Efter oåren runt 1865 minskade befolkningen, på grund av utflyttning, dåligt väder och sjukdomar, till en mer balanserad nivå. Efter depressionen 1930 mekaniserades jordbruket och år 2000 kunde marken försörja drygt 10 personer med hjälp av säsongsarbetare från fattigare länder.


Såväl Nils Olsson som hans första hustru Ingeborg Jansdotter hade anor från bönder** i norra Värmland.
Dock hade Nils på mödernet anor av officerare mm från Sverige och Belgien av vilka några hamnade som tulluppsyningsmän i Torsbytrakten. Nils andra hustru Johanna Sofia Andersdotter hade rötter bland bönder och någon soldat i sydöstra Värmland.

Nils var mjölnardräng och Ingeborg piga när de gifte sig 1859.

Efter att ha bott i tre år på Nils fädernegård och tre år i Långerud i Östmark blev Nils mjölnare vid Tyskkvarnen i Åtorp år 1866 och bodde där i 17 år fram till flytten till USA år 1883.

Mill of property Äng I Åtorp fanns minst tre* kvarnar vid Letälven. På den tiden var älven strid året runt och hade gott om lax och annan fisk. Vattenföringen är numera reglerad och platsen där kvarnarna låg ligger nu under vattenytan i en kraftverksdamm.
Vid Tyskkvarnen arbetade 1-2 pigor och en dräng eller arbetare. De flesta kom från Nils hembygd. Nils yngre bror Carl kom år 1867 och arbetade ett år på Tyskkvarn och därefter ett år på en av Munkforskvarnarna. Carl återvände till norra Värmland och köpte Hassla kvarn vid Millmark i Östmark.

Nu bär såväl Nils som Carl efternamnet Nordström.

Ingeborgs första barn dog tidigt i Östmark. I Åtorp var Ingeborg barnlös när paret tar sig an en fosterdotter, Anna Matilda, vars mor dött vid sin första förlossning och fadern emigrerat till Amerika. Efter ett par år med fosterdottern födde Ingeborg fyra döttrar. Ingeborg dog enligt obekräftad uppgift i barnbörd 1881. (Ingen dödsorsak eller dött barn har noterats i böckerna.)

Sex dagar efter Ingeborgs död flyttar en ny familj med sex barn in i kvarnen och mannen betecknas som ägare. (Mycket tyder på att det fanns en ny bostad bredvid kvarnen. Jämför vigselboken 1883 "Byggn. vid Tyskkvarn". Johannas bror, arbetaren Anders Gustav Andersson f.1852 med familj bor på kvarnen eller i nybyggnaden 1884-85 och 1886-87.)

Ett år efter Ingeborgs död flyttade Johanna som piga från Labacka till kvarnen i Åtorp. Efter ytterligare ett år gifter sig Nils och Johanna 30 september 1883. Några veckor senare flyttar de tillsammans med Ingeborgs fyra döttrar till Coon Valley, Wisconsin, USA. Den yngsta dottern klarade inte strapatserna av resan.

Fosterdotter Anna Mathilda var 17 år vid USA-flytten. Hon fick efternamnet Nordström och bodde ett år hos en torpare innan hon flyttade till Kristinehamn.

Johanna hade en faderslös dotter, Augusta Olivia Johansdotter född på nyårsdagen 1876. Hon växte upp hos morfar och mormor på Labacka och dog av okänd anledning endast 19 år gammal. Mormor dog i cancer strax efter.

Johanna hade fem syskon.
- Anders Gustaf Andersson f.1852. Arbetade två år på Tyskkvarn men i huvudsak med jordbruk. Han arrenderade en gård efter sista året på Tyskkvarn och var år 1900 bonde på hustruns fädernegård på 1:3 en av Labackas sju gårdar.
- Lars Andersson f.1853. Dog som 14-åring i magplågor.
- Niklas Andersson f.1858. Blev bonde på hustruns fädernegård, 1:6 en av Labackas sju gårdar.
- Carl Johan Andersson f.1861-11-12. Arbetar på flera gårdar innan han 12 mars 1886 ogift flyttar till Amerika.
- Stina Maria Andersdotter f.1865-03-22. Arbetar på en gård i Södra Råda när hon år 1887 ogift flyttar till Nordamerika.

* Om Ängs kvarn = Tyskkvarn skall antalet vara tre, nedre Munkfors, övre Munkfors och Tyska kvarnen. Nils var förmodligen anställd som mjölnare. I husförhör noteras Tyskkvarn under Åtorp men på kartan under Äng. Enligt samtal med Lennart Jonsson, en son till sista mjölnaren på Letälvskvarnarna, användes Tyskkvarnen som pott i kortspel. Mjölnaren visste aldrig vem som ägde kvarnen. Äng, Åtorp, Sund eller Billinge? Kvarnstenar tillverkades i Lugnås i Västergötland. Kvarnskolan i Mariestad utbildade mjölnare. Tysk var en malningsmetod från Tyskland.
** Bo Carneheim: Bara bönder i norra Värmland är en gissning. Mitt uppdrag är att kontrollera och eventuellt utvidga en handskriven antavla för Niklas Anderssons släkt. Niklas Andersson var bror till Johanna.

Min forskning slutar för Nils del i husförhör 1790 på fädernet och 1812 på mödernet samt för Ingeborg i husförhör 1834. Carl återfinns i husförhör 1866. Såväl Carl som kvarn saknas nästa period.

Jag har själv rötter bland kvarnar vilket ökade min nyfikenhet på mjölnarna Nils och Carl. Men jag har INTE hittat dem i Sveriges enda mjölnarskola i Mariestad (rote 10). Med stor sannolikhet har brödernas kvarnarna haft stenar från Lugnås gruva.

bild/kvarnskolan_mariestad.jpg Kvarnskolan upphörde 1987 och den senaste byggnaden förfaller i brist på beslut.













I Svenska Turistföreningens årsskrift 1898 beskrivs Lugnås kvarnstensgruva i text och bild.

 
  bild/lugnas_stenar1898.jpg bild/lugnas_gruva1898.jpg