Startsida Mera Personer Namn Orter
Björs Dokument Foto Kartor |
Startsida Mera Personer Namn Orter
Björs Dokument Foto Kartor |
Fotografi av Johanna och Nels Nordstrom taget i La Crosse, en stad cirka 17 miles söder om Coon Valley (Town of Coon), Wisconsin. Hämta orginal med eller utan handskift. |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ur Svensk familjebok, uggleupplagan 1911, Kvarn sid 367:
De äldsta
vattenkvarnarna i Europa konstruerades af romarna
under kejsartiden. Först med vattenkvarnen blef
kvarnrörelsen ett särskildt yrke; dessförinnan hörde
kvarnarna tillsammans med hushållet eller bageriet.
Romarna gjorde en del betydelsefulla förbättringar å
kvarnarna. Genom införande af kugghjul möjliggjordes
användandet af flera par stenar samtidigt,
hvarjämte drifhjulets axel kunde anbringas horisontalt
i stället för som förut vertikalt. För att erhålla
ett renare mjöl började man använda siktar af tråd
eller tagel för kliets afskiljande. En i Sverige
förr använd benämning på en mindre
vattenkvarn var skvaltkvarn. Under korstågstiden började
mera allmänt bruket af väderkvarnar, d. v. s. kvarnar,
försedda med "vingar" för att uppfånga vindens
kraft till drifvande af det i byggnaden befintliga
maskineriet. (Såvidt man vet, omtalas en väderkvarn
första gången 833, i en angelsaxisk urkund.) På
1500-talet uppfanns i Tyskland slagsikten, som snart
utträngde de gamla handsiktarna. Dess konstruktion
framgår af fig. 11. Vid den af siktduk förfärdigade
slangen R var fästgjord en stång S, som af en på
kvarnaxeln fäst tapp erhöll ett slag för hvarje
kringvridning af axeln. Det vid slangens skakning
afsiktade mjölet uppsamlades i den omgifvande
mjölkistan. Under midten af 1600-talet uppkom
den s. k. holländska kvarnen l.
tornkvarnen. Denna (fig. 12)
skiljer sig från den äldre typen (fig. 13)
däri, att tornet, hvari kvarnmaskineriet, var
placeradt, var fast uppmuradt, under det att enligt
den äldre typen hela byggnaden var vridbar, för att
vingarna skulle kunna ställas in under vinden. Tornet
i den holländska kvarnen var i stället täckt med
en rörlig huf, på hvilken axeln med vingarna var
fäst. Under den närmast följande tiden undergingo
kvarnarna inga väsentliga förändringar. Först under
slutet af 1700-talet började genom inrättandet
af ångkvarnar i Amerika och England kvarntekniken
utvecklas högre. Från denna tid kan också den moderna
kvarntekniken räkna sin uppkomst. I Frankrike gjordes
under början af 1800-talet flera förbättringar, i
synnerhet beträffande spannmålens rensning, och i
Österrike och Ungern nådde systemet för kärnornas
putsning och sortering hög utveckling. Bland
mera betydelsefulla händelser i kvarnteknikens
utvecklingshistoria märkas: Paurs i Wien uppfinning
(1807) af den första kärnputsmaskinen, Sulzbergers
införande (1834) af de första valsstolarna i praktisk
drift och införandet af porslinsvalsar för utmalning
genom Wegmann i Neapel (1873).
I Sverige funnos 1906 mjöl- och grynkvarnar till ett antal af 1,670 med öfver 4,500 arbetare och en årsproduktion af 583 mill. kg. mjöl, gryn, kli och gröpe till ett värde af öfver 100 mill. kr. Kvarnindustrien var lifligast i Malmöhus län, med tillverkningsvärde af närmare 22 mill. kr. |
|
Niklas Andersson f.1858 sitter på bänken bredvid sin hustru Anna Lovisa f.1855 med barnbarnet Irene f.1920 i knäet.
Den äldre damen i vitt, Betty Broms från Stockholm, brukade hälsa på somrarna. Niklas Anderssons enda barn Simon Nicklasson (Simeon Niklasson f.1890) står på verandan. Bredvid sitter hans hustru Agnes f.1894 och deras äldsta son Nils Niklasson f.1917 står till höger. Äldsta dottern Astrid f.1918 står på trappan. Bilden hänger inom glas och ram och är avfotograferad av Bo Carneheim. Hämta hans urklipp ur orginalbilden. |
|
|
Familjen är fotograferad utanför nya huset på Labacka 1:6. Huset blev såsmåningom för trångt för den växande barnaskaran och byggdes ut till vänster på bilden. Senare försågs huset med balkong och inglasat uterum. Hämta orginalbilden i normal storlek. |
|
|
Verandan är sig lik och året är 1941. Nu har familjen Simon Niklasson vuxit till 10 barn och många bekanta hälsade på, bland andra familjen Nilsson från Kristinehamn. Bilden är tagen av fotografen Anders Karlsson kallad "Knäpp". Han bodde på Labacka och cyklade runt i bygden och fotograferade. Lyckligtvis finns hans bilder samlade på Skara museum. Denna bild har nummer A30565 i deras bildarkiv. Där finns ett 50-tal bilder från Labacka och däribland jordbruksbilder med Nicklassons. Bilderna kan ses på museets hemsida skaramus.se och via länken "bildarkiv" längst ner eller direkt till sökfönstret. Socken Rudskoga ger cirka 250 bilder och tillägg ort Labacka ett femtiotal. Med motiv gruppbild minskar antalet till nio bilder, däribland A30565 och A30579. |
|
|
Nu har det blivit ordning i ledet. I övre raden från vänster ö1. Paul f.1922 ö2. Alf f.1934 ö3. Göte f.1928 ö4. besökare ö5. Hugo f.1926 ö6. Karl f.1925 ö7. besökare ö8. Agnes Nicklasson f.1894 Aronsdotter ö9 besökare ö10 besökare ö11 besökare I nedre raden från vänster n1. Eivor f.1934 n2. Nils f.1917 n3. Svea g.Andersson f.1930 n4. Simon Nicklasson f.1890 n5 besökare n6. Astrid g.Bengtsson f.1918 Irene g.Hedberg f.1920 saknas Bild A30579 i Bildarkivet Skara museum. |
 |
|
Johanna föddes i Persbol i Rudskoga. När hon var 8½ år flyttade hennes familj till Labacka. Sannolikt till Gammelgården Labacka 1:2. Det är det röda huset till höger på bilden. Johannas bror Niklas gifte med flickan på andra staket och brukade den gården. |
|
|
Vi vet säkert att Johannas bror Niklas Andersson ägde denna gård, Labacka 1:6, när han dog.
Bilden är från år 2001 och var omslagsbild till CDn Labacka En del av ditt liv. Till dito på brasvar.se/labacka |
|
|
Samma hus år 2009 med den nya ägaren Sofia Nicklasson vars farsfars far var Niklas Andersson.
Huset till vänster är gammelgården. Det ryktas att den högra delen (mot öst) är byggd i slutet av 1700-talet, medan den vänstra är byggt senare av gammalt timmer. Efter en arvstvist eller liknande tog en bror sin halva och byggde upp den igen på en ny plats och den kvarvarande brodern byggde om den saknade delen. Sant, kanske?. Storskiftet ägde rum 1776 och kan mycket väl vara orsak till delningen. Hur som helst, delningen skedde innan Johanna flyttade till Labacka. 
|
Hämta orginal hus Sofia
|
|
Vandrarhemmet i Åtorp. Man kan ana tornet till kyrkan där Nils och Johanna vigdes 1883, strax innan de emigrerade till USA. Foto från Degerfors turistbyrå. Hämta orginal. |
|
|
Stenbron i Åtorp
Bron byggdes år 1819 och har fem valv. Tyska kvarnen låg en dryg kilometer söderut, till vänster, från bron räknat. Foto från Degerfors turistbyrå. |
|
Britt-Marie Nicklasson / Bo Carneheim Framställd av DISGEN version 8.1d 2010-09-14
