Vatten - Näring

Översikt / resume / område / status / flöde / näring / sikt syre / metaller / biologi /\ detaljer Nedan: Fosfor, kväve / (i Möckeln) / kvot / klorofyll (alger) Fosfor och kväve Marginell ökning nedströms Degerfors Beroende på sedimentation i Skagern hade Gullspångsälven de lägsta medelhalterna av fosfor. Kvävehalterna var måttligt höga i både Letälven och Gullspångsälven, men ökade något nedströms. Mycket höga halter av fosfor och kväve i Hovaån och Krokebäcken. Figur. Medelhalter av fosfor och kväve i Krokebäcksån(K), Hovaån(H), Letälven(L) och Gullspångsälven(G) 1999. Bakgrundsfälten visar låga, måttligt höga, höga och mycket höga halter. Överkant är gräns mot extremt höga halter. Krokebäcken och Hovaån hade mycket höga halter av både fosfor och kväve till följd av utsläpp från Älgarås reningsverk samt jordbrukspåverkan. Lite fosfor, mycket kväve i Skagern Skagern är stor och djup, vilket ger goda förutsättningar för självrening genom sedimentering, varför fosforhalterna var låga. Kvävehalterna bedömdes som höga. Förklaringen är jordbruks- påverkan samt att den stora sjöytan gör att Skagem tillförs en hel del kväve från luften. Kväve renas heller inte så effektivt genom sedimentering. Obetydlig påverkan i Gullspångsälven Undersökningen av bottenfauna i Gullspångsälven gav bedömningen ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/ organiskt material. Sparsam förekomst av de mest förorenings- känsliga arterna och endast en bäcksländeart indikerade dock en hög nätingstillgång. Orsaken kan vara påverkan från Gullspångs reningsverk vid minimitappning i älven. Trender Figur. Medelhalter av fosfor och kväve i Gullspångsälven 1974-1999. Bakgrundsfälten för fosfor visar gränserna låga (blå) och måttligt höga (grön) halter. För kväve visas även gult fält för höga värden. Den röda kurvan gäller kväveutsläpp från Björkborns industriområde i Karlskoga 1981-1999. Minskande fosfor och kvävehalter i Letälven Vid de båda stationerna i Letälven finns trender mot minskande halter av både fosfor och kväve. Minskande halter även i Gullspångsälven Fosforhalterna uppvisar en trend mot minskande halter. Minskningen var var särskilt tydlig vid slutet av 80-talet, men halterna tycks nu ha stabiliserat sig kring 10 µg/l. Kvävehalterna, som minskade kraftigt under 80-talet, har under 90-talet planat ut till en nivå strax över 600 pg/l. Huvudorsaken till den kraftiga nedgången under 80-talet var minskade utsläpp till Möckeln från Björkborns industriområde i Karlskoga. (Möckeln är mer näringsrik än Skagern. Möckeln hade 1999 måttligt höga halter i ytvatten av fosfor och kväve. Halterna var avsevärt högre i bottenvattnet än i ytvattnet. Orsaken är läckage från bottensedimentet i samband med syrebrist. Fosfor som är bundet till järn i sedimentet går i lösning vid syrebrist. I samband med syrebristen i februari uppmättes en måttligt hög ammoniumhalt pga hämmad nitrifikation dvs omvandling av ammonium till nitrat. Undersökningar av både växtplankton och bottenfauna bekräftar att Möckeln nu är måttligt näringsrik. Fosforhalten minskade särskilt tydligt under senare halvan av 70-talet, vilket kan sättas i samband med utbyggnaden av reningsverk, nedläggning av småjordbruk och minskad glesbygdsbefolkning. Frånsett svackan vid mitten av 80-talet, förmodligen klimatologiskt betingad, var halterna under 80-talet relativt stabila. Under 90-talet har de minskat ytterligare, vilket kan vara en följd av försurning och eventuellt kalkning. Vid försurning frigörs aluminium som reagerar med fosfat och bildar en fällning som stannar kvar i marken eller sedimenterar i sjön. På motsvarande sätt kan vid kalkningen tillförd kalcium bilda kalciumfosfat. Trenden för kväve följer i stort trenden för fosfor frånsett att kvävehalterna under hela 90-talet varit mycket stabila.) Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor visar potentialen för massutveckling av blågröna alger. Vid kväveöverskott (N /P-kvot > 30) är risken för blågrönalgblomning liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N /P-kvot < 30). Ingen risk för blågrönalgblomning Kväveunderskottet i Skagern indikerade ingen större risk för blomning av blågrönalger. Klorofyll (alger) Låg algförekomst Klorofyllhalten ger ett grovt mått på mängden växtplankton. Algförekomsten var låg i Skagern. Ökande algförekomst i Skagern I Skagern tycks klorofyllhalten öka. Tydligast är ökningen under de senaste åren, vilket kan sättas i samband med ökad fosfortillförsel p.g.a. ökad avrinning samt relativt höga sommartemperaturer.