Översikt /
resume /
område /
status /
flöde /
näring /
sikt syre /
metaller /
biologi /\
detaljer
Nedan: Organiska ämnen / färgtal / siktdjup / syre försurning Organiska ämnen (TOC= totalt organiskt kol) Mycket höga halter i Krokebäcken och Hovaån  Figur. Medelhalter av organiska ämnen (TOC) i Krokebäcksån(K), Hovaån(H), Letälven(L) och Gullspångsälven(G) 1999. Bakgrundsfälten visar samtiga gränser. Röda fältet har begränsats vid 25 mg/l. Krokebäcken och Hovaån vid Nötebron hade mycket höga halter av TOC. Dessutom var vattnet starkt färgat och betydligt grumligt. Vattendragen är belägna i jordbruksbygd, varför de höga halterna förklaras av markerosion förstärkt av 1999 års höga flöden. I Krokebäcken bidrog även utsläpp från reningsverket i Älgarås. Måttligt höga halter i Letälven och Gullspångsälven I Letälven och i Gullspångsälven var halterna av organiska ämnen måttligt höga. Bottenfaunan i Gullspångsälven bedömdes som opåverkad av näringsämnen/ organisk belastning. Dock fanns vissa indikationer på hög näringstillgång, som antyder påverkan från Gullspångs reningsverk vid minimitappning i Gullspångsälven. Sedimentation i Skagern Genom sedimentation i den stora sjövolymen var halten organiskt material i Skagern låg och siktdjupet måttligt. Trender Rekordhögt färgtal i Gullspångsälven 
Figur. Medelhalter av färgtal i Gullspångsälven 1974-1999.
Bakgrundsfälten visar gränserna för obetydligt (blå), svagt (grön) och
måttligt (gul) färgat vatten.Under sista hälften av 70-talet och första hälften av 80-talet skedde en jämn ökning av färgtalet i Gullspångsälven. Under 90-talet har variationerna varit ryckigare. Variationen kan kopplas till vattenföringen. Det rekordhöga vattenflödet under 1999 förde med sig stora mängder humus från skogs- och myrmarker, vilket gav färgtal sim var dubbelt så höga som medelvärdet för perioden. En bidragande faktor till senare års kraftiga variationer i färgtal kan vara ökad korttidsreglering vid produktion av elström. Vid tappning ökar erosionen i strandzonen, vilket sannolikt ökar humushalterna medan magasinering av vår- och höstflod minskar halterna genom sedimentering. Svagt minskande siktdjukt i Skagern 
Figur. Siktdjup i augusti i Skagern 1990-1999.
Färgfälten visar mycket litet, litet, måttligt (gul) och stort (grön)
siktdjup där gränsen till mycket stort är 8 meter. Sikt 4,9 m 2-aug-99.I Skagern skönjes en trend mot minskande siktdjup. Den förmodliga orsaken är ökad tillförsel av brunfärgade humusämnen samt ökande algförekomst. Regleringspåverkan ger större variationer i Gullspångsälven I Gullspångsälven varierar halten organiska ämnen och färgtalet i stort på samma sätt som i Möckeln. Under senare år har dock färgtalet varierat mycket kraftigare i Gullspångsälven än i Möckeln. Under naturliga förhållanden borde Skagerns stora vattenvolym fungera utjämnande på vattenkvaliteten i Gullspångsälven. Senare års stora variationer kan därför tolkas som en effekt av ökade vattenståndsvariationer p.g.a. korttidsreglering. Syre Försurning Syretillgången i Skagern varit stabilt mycket god under hela perioden 1989-1999. God buffertförmåga I Letälven, Skagern och Gullspångsälven var motståndskraften mot försurning (alkaliniteten) god. I de jordbrukspåverkade vattendragen Krokebäcken och Hovaån var buffertförmågan t.o.m. mycket god. Bottenfaunan i Gullspångsälven visade inte heller någon försurningspåverkan. Trender 
Figur. Medianvärden för buffertkapacitet i Gullspångsälven 1977-1999.
Bakgrundsfälten visar gränserna för obetydligt, mycket svagt, svag och
god (grön) buffertkapacitet.I Gullspångsälven ökade buffertförmågan under 80-talet och första hälften av 90-talet p.g.a kalkningsinsatser och minskat svavelnedfall. Under de senaste nederbördsrika åren har en svag minskning skett. Under perioden 1989-1999 föreligger svaga trend er mot minskande buffertförmåga i Krokebäcken och Hovaån. Buffertförmågan är dock mycket god. I Letälven och Skagern syns inga trender under samma period. |